Mot bakgrund av Akzo Nobels nedläggning i Gamleby utanför Västervik kände jag mig manad att skriva ett inlägg. Det är naturligtviss ett hårt slag för de direkt anställda och deras närstående familjer och barn men även lokala företag som gjort affärer med Akzo Nobel likväl som för bygden som helhet.
Jag vill inledningsviss ge mina sympatier och chocken måste nu bearbetas innan man kan se framåt och titta på lösningar. Vi är alla människor och det är sunt att reagera därefter och låta den processen ha sin gilla gång.
Med risk för att uttala sig för tidigt innan chocken har hunnit bearbetats. Vill jag ändå säga att i prövande tider har Västervik och regionen som helhet med gemensamma krafter vänt tuffa motgångar. Det kommer vi göra igen.
Electrolux nedläggningen är ett nutida exempel (2004) då mer än 500 personer fick gå och otaliga underleverantörer fick stora problem. Faurecia nedläggning i Torsås är ett annat exempel då 160 anställda påverkades (2010) . Det finns flera exempel på nedläggningar i länet som slagit hårt lokalt.
Gällande Akzo Nobels nedläggning så är lärdomarna från Electrolux nedläggning värdefulla nu framöver. Så här i efterhand med lite distans har Electrolux nedläggningen diversifierat Västerviks näringsliv och gjort oss mindre sårbara och jag har mött flera tidigare anställda som idag har både roligare och bättre arbete och i visa fall eget företag.
Gamleby har med gemensamma krafter sista åren genom ett gemensamt projekt Nya Gamleby engagerat en mängd människor. Det viktiga nu är att inte luften går ur de initiativen utan istället utökas med nya.
Det kan vara skönt att veta att ni som är direkt berörda inte står ensamma nu.
Trots att kommunen inte tycks ha blivit informerade i förhand (vilket jag personligen tycker är märkligt agerande av Akzo Nobel) så har kommunen agerat snabbt anser jag.
Det gick att läsa i gårdagens VT att kommunen nu tittar på ett ”Akzopaket” med olika insatser som kommunstyrelsen tar beslut om under nästa vecka. Jag hoppas det innefattar konkreta åtgärder som kan hjälpa de direkt berörda likväl som Gamleby som helhet.
Kommunen kan göra vad de kan, men i slutändan handlar det dock om hur väl vi själva tar hand om varandra och aktivt hjälper och stöttar.
Alla vill vi ha ett arbete, ett sammanhang och kunna försörja oss själva och vår familj och känna trygghet inför morgondagen. När det i ett slag förändras så är det naturligt att det skapar en osäkerhet som även slår på ens egna självkänsla och självförtroende.
Jag har inte råkat ut för en nedläggning, men jag har förståelse för hur det känns. De flesta av alla mina projekt som entreprenör under åren har gått bra, men jag har även varit med om mindre lyckade vilket vid ett tillfälle resulterade i en konkurs. På ett ögonblick drogs mattan undan mina fötter och de veckor som följde av osäkerhet innan jag igen började se med förhoppning på framtiden är inget jag önskar någon och som jag förstår att de anställda med närstående nu känner.
Det som var viktig för mig under de veckorna var framförallt omgivningens förståelse och stöd och att jag själv insåg att mitt egenvärde inte definieras av mitt arbete eller ett misslyckat projekt.
En bibehållen självkänsla och självförtroende är det som i slutändan kommer att säkerställa att man snabbare än man tror är tillbaka till ett nytt arbete.
Av respekt för de som är direkt påverkade vill jag i det här skedet inte ge några råd, klapp på axeln, eller andra ”hurtfriska” uttalanden eller politiska utspel.
Men jag vill skicka med att även om det i nuläget känns och är en katastrof för många, så kommer det att lösa sig i slutändan och ni står inte ensamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar