#40 – Ändrade A-kasseregler för egenföretagare

I mitt första inlägg utlovade jag 42 konkreta handlingsförslag på bloggen, ett per vecka fram till valdagen är ambitionen. De publiceras utan inbördes rangordning och kan vara stort som smått, regionalt/nationellt inom vitt skilda områden som berör vårt samhälle. Jag tror på att flera små förändringar kan ge en positiv större helhet. Inläggen börjar på 42 och räknas sen ner mot 1 på valdagen. Kommentarer mottages tacksamt, likväl som goda idéer som kan förbättra vårt gemensamma samhälle och region.

---

- Minska riskerna och likställ företagande mer med anställning

 

Jag startade mitt första företag 1992. Under åren har det sedan blivit olika företags-/entreprenörs engagemang med mestadels framgångar men även motgångar. Jag hade vid ett par tillfällen under den 22 års period behövt hjälp av den A-kasseförsäkring jag varit ansluten till likväl som statlig lönegaranti vid ett tillfälle. Men regelverket har satt stopp för det i olika former och jag är inte ensam som företagare om detta.

 

Vi vill ha fler nya företag då de oavsett storlek är en viktig del av lösningen på flera samhällsutmaning likväl som framtida tillväxt. Fler mindre företag inom olika branscher ger riskspridning och diversifiering likväl som arbetstillfällen i befintliga och nya framtida branscher som vi idag inte kan förutse.

Vi har ändrat och förenklat start av företag och visa mer administrativa regelverk etc. vilket förenklar för egenföretagare. Vi har även skjutit till resurser för att öka företagande/entreprenörskap etc.
Men vi måste även se över vad företagande innebär för människorna bakom när det inte går lika bra eller en personlig satsning i ett företag inte ger förväntat resultat.

Jag vill påstå att det i ”samhällssystemet” fortfarande finns en underliggande misstänksamhet mot framförallt mindre ägarleda fåmansföretag, Kalmar län har en övervägande del av den typen av företag. Regelverken i de sociala skyddsnäten/försäkringarna likväl som visa skatteregler gör dock att det är allt för stora skillnader idag gällande att vara anställd och egen företagare.

”Systemen” utgår även ifrån att ett företag i princip går bra från dag ett.
Få företag gör det och oftast krävs initiala investeringar som innebär att man satsar eget kapital eller inte tar ut lön utan lever på sparpengar etc. Men hela samhällsystemet med skyddsnät bygger idag på lönearbete vilket ökar riskerna markant att start företag.

Att våga starta företag är som jag ser det att ta ett samhällsansvar, men om inte samhället värderar det eller underlättar utan istället misstänkliggör och ökar riskerna, Då finns egentligen ingen anledning för någon att driva företag. Men vem ska då anställa? Vem säkerställer skatteintäkter? Företag är det som i grunden skapar skatteintäkter, de som möjliggör allt som vi säger är ”samhället”.

Som väl är så finns trots förutsättnignarna en massa modiga egenföretagare som drivs av lusten att skapa, utveckla och bygga företag och som gillar att göra affärer i olika former.

Tyvärr är just riskerna om det går fel när man startar företag en viktig faktor till att allt för få vågar prova på det. Trots att många troligen skulle lyckas och trivas med det.
 

HUVUDDRAGEN I NÅGRA VIKTIGA REGLER IDAG
I dagens a-kassa regelverk gäller huvudregeln i korthet följande för att få a-kassa som egen företagare:

• Man har lagt företaget vilande (det får inte vidtas några åtgärder i näringsverksamheten tex. intäkter/kostnader/marknadsföring etc, man får lägga ett företag vilande vid flera tillfällen om 5 år förflutit mellan)
• Man har upphört definitivt med verksamheten och avregistrerat företaget
• Man får inte starta företag parallellt med A-kassa

A-kasseersättningen beräknas enligt följande för egenföretagare:

• ”Dagsförtjänsten för företagare grundas på den senast taxerade inkomsten från verksamheten. Om det är mer förmånligt för företagaren, grundas dagsförtjänsten på den genomsnittliga inkomsten från verksamheten under de två år som föregår inkomståret i den senaste taxeringen. För företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet inom 24 månader från det att verksamheten startades får dagsförtjänsten grundas på företagarens tidigare anställning.”

Ytterligare bra information återfinns på Unionens hemsida:
http://www.unionensakassa.se/faq-total/foretagareuppdragstagare/

För statlig lönegaranti vid t.ex. konkurs gäller följande huvudregler:

• En vd har rätt till ersättning från den statliga lönegarantin. Däremot har dock inte VD/arbetstagare som själv eller tillsammans med en nära anförvant äger en väsentlig andel i företaget och har ett bestämmande inflytande över dess verksamhet rätt till lönegaranti. I mindre och medelstora företag är det inte ovanligt att VD även är en förhållandevis stor aktieägare i företaget. Det kan då vara bra att känna till dessa regler som innebär att vd som har en väsentlig ägarandel inte har rätt till lönegaranti i en obeståndssituation.

VAD GER DÅ DETTA FÖR KONSEKVENSER I PRAKTIKEN?

• Om man har immateriella tillgångar t.ex. man har investerat i patent men marknaden var inte redo så företaget går dåligt och man blir arbetslös. Men det är fortfarande en immateriell tillgång i bolaget som i framtiden skulle kunna ge utdelning genom t.ex. patentintrång eller att marknaden mognar. Vill man bibehålla patentet har man en årlig patentkostnad. Men eftersom man inte får ha verksamhet (intäkter/kostnader/marknadsföring etc) i ett vilande företag så även om man lånar/skjuter till privata pengar får man inte betala avgiften och patentet och tillgången går då förlorad. Man kan föra över patentet till sig själv eller någon annans bolag, men troligen är ingen beredd att betala för det (om det var så skulle ju bolaget kanske gå bra) och då försvinner tillgången ur bolaget utan att man fått en intäkt. I bägge fallen har man förlorat möjliga framtid intäkter och situationen för företagaren kan förvärras ytterligare genom att tillgången försvinner ur balansräkningen och man kan hamna i akut obestånd och i förlängningen konkurs.

• Man kanske har bokföringsmässiga periodiseringar (man fördelar vinster över flera år) kvar i ett företag från dess att det gick bra och tvingas man då avsluta bolaget (tex. inom 5 års perioden) för att få a-kassa så kan dessa utlösas omedelbart. Man kan då hamna på obestånd eftersom den samlade skatten då ska betalas direkt istället för fördelad under flera år som om bolaget fanns kvar.

• Om man har flera bolag registrerade med lite olika funktion (ett bolag kanske bara innehåller immateriella rättigheter, något annat kanske inte har verksamhet men ligger kvar etc.) och man kanske bara tagit ut lön ur ett bolag. Då måste man normalt sätta alla bolag vilande elelr avsluta dem för att få a-kassa.

• Om man försöker bygga upp ett företag och tar ut liten lön, investerar eget kapital och tid eller återinvesterar för tillväxt så att man t.ex. kan anställa eller utveckla en produkt så har man låg inkomst/taxering hos Skatteverket. Det gör att om företaget sedan inte lyfter som planerat så har man väldigt låg a-kassa. Att bygga upp ett företag med lite långsiktiga ambitioner tar oftast mer än 2 år. Om man trots allt fortsätter slita men 3:e året inser att det inte går ihop sig pga t.ex. lång konjunkturnedgång. Då har man satsat allt (kanske har skulder) samt att man knappt får ut a-kassa som man då med stor sannolikhet behöver. Sjukförsäkringen och den SGI (Sjukdomsgrundande inkomst) som styr sjukersättningen efter ett sånt scenario är dessutom i princip noll, så det gäller att man inte blir sjuk.

• Om man sitter som VD och med t.ex. 51% i ägardel (dvs man har troligen satsat mest eller grundat bolaget) och bolaget av någon anledning går i konkurs eller hamnar på obestånd har man inte rätt till lönegaranti. Man utgår då i princip ifrån att det är ägarna/VD:s fel då man haft betydande inflytande och därför ska man inte få ersättning. Jag har aldrig mött en företagare som medvetet drivit ett bolag till obestånd utan det har handlat om andra saker som oftast ligger utanför egna påverkan. Varför medvetet driva bolag och förlora pengar i slutändan?

• Man kan få A-Kassa som delägare till ett aktiebolag. Det måste då vara helt klart att man inte har något inflytande alls över bolaget. Det innebär att man inte kan sitta kvar i styrelsen eller göra inhopp. Det är mycket svårt att få a-kassa om du är delägare i ett bolag tillsammans med sambo/fru/man/partner. Ett misstänkliggörande av egenföretagare enligt mig, det kan ju vara så att man har ett familjeföretag men det kan inte bära den ena partens lön så man gör en nedskärning som i vilket företag som helst.

• Som arbetslös med A-kassa får man deltidsarbeta, dvs vara anställd ett visst antal dagar samtidigt som man går på A-kassa. Man har rätt till 75 deltidsdagar som anställd, men man får inte ha eget företag. Denna regel är den tydligaste utifrån hur man misstänkliggör egen företagare enligt mig. Mer info om denna regel återfinns på Unionens hemsida
  http://www.unionensakassa.se/faq-total/75-deltidsdagar/ 

KONKRETA FÖRSLAG FÖR MINSKADE RISKER MED SMÅFÖRETAGANDE

• Den absolut viktigaste förändringen som jag skulle vilja genomföra är att man likställer de 75 deltidsanställningsdagarna man kan ha samtidigt med A-kassan med motsvarande i sitt egna företag. Skälet till reglerna runt företagande och a-kassan är att arbetslöshetsersättning inte får bli en inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag. Men om man istället valde att likställa de 75 deltidsdagarna man kan ha som anställd skulle en företagare faktiskt få en sista möjlighet att reda ut de problem som uppkommit i företaget. Målet är att få en arbetslös i arbete och självförsörjning, oavsett anställningsform.

• Gällande beräkningarna av A-kasse ersättningsnivån, utöka historiken till senaste 3 taxeringsåren istället för 2 år och oberoende av om man varit anställd eller drivit företag under perioden. De flesta nystartade företag har störst risk att gå i konkurs de första 3 åren, då är det viktigt att regelverket speglar den risken.

 

• Utöka den statliga lönegarantin till att även gällande VD:ar oavsett ägarandel. Jag uppfattar det snarast som att man vill ”straffa”, oftast grundaren, för att ett bolag har kommit på obestånd eller gått i konkurs eftersom resten av personalen är berättigade till Lönegaranti. VD:n är ett företags "kapten" och lämnar "skeppet" sist, men det innebär inte att han/hon måste gå under med skeppet, ingen tjänar på det. Framförallt inte samhället eftersom återhämtningen försvåras.

• Se över regelverket gällande "vilande" bolag och vad man får och inte får göra. Som reglerna är nu kan de försvåra en återhämtning i en möjlig framtid efter t.ex. en lågkonjunktur. Finns tillgångar i ett bolag ska man på alla sätt möjliggöra att dessa inte förverkas som te.x immateriella tillgångar.

• Ta in bokföringsmässiga parametrar i bedömningen av kraven på att avsluta/avregistrera en verksamhet. Har man t.ex. obeskattade periodiseringsfonder som faller ut vid ett avslutande av ett företag (som man tvingas till om man haft det vilande inom 5 år enligt reglerna) måste man kunna få a-kassa och ändå behålla företaget. Annars kan det slå mycket hårt mot den enskilda individen som då får betala den samlade skatten på ett brädde.

• Poängen med alla regelverken runt egenföretagare är att undvika fusk eller att man utnyttjar systemet i onödan. (Tydligen anser man att egenföretagare är mer ”skumma” än anställda) Alternativet till krav på vilande/avslutade bolag där man även skulle få bättre kontroll på en verksamhet och dess omfattning, oavsett hur många bolag man har registrerat. Det vore om a-kassan istälelt skulle kunna kräva månadsvis redovisning av skattedeklaration/moms till Skatteverket i de berörda företagen. Då kan man löpande stämma av mot Skattemyndigheten hur omfattningen av en verksamhet ser ut. Är det då något otillbörligt nyttjande av A-kassan bör man kunna se det snabbt. Har man verksamhet som man inte redovisar till skattemyndigheten är det dessutom ett allvarligt bokförings-/skattebrott.

• Ta bort regeln gällande om man är delägande sambo/fru/man/partner. Familjeföretag ska inte misstänkliggöras mer än andra företag, tvingas man göra nedskärningar på personal är det snarast beundransvärt om man då väljer att säger upp sin partner för att rädda bolaget och annan personal.

• Se över regelverket för att i liten skala möjliggöra för en arbetslös att prova på att starta företag utan att genomgå hela ”starta eget processen” som finns inom Arbetsförmedlingen. Jag har sprungit på flera framförallt unga som har svårt att hitta arbete för det finns för få jobb. Men de har idéer och tankar på eget företag (ofta tjänsteinriktade) eller som kan få deltidsjobb om de kan fakturera istället för att bli anställda dvs. om de har registrerad F-Skattsedel. Alla verktyg som möjliggör att man konkret är ute i arbetslivets sammanhang, oavsett omfattning, skall nyttjas enligt mig och ökar möjligheterna till att få långsiktig försörjning. För att det inte skall missbrukas kan man sätta tydliga regler runt villkoren baserat på t.ex. antalet dagar eller omsättning etc.

 AVSLUTNINGSVIS
Det är möjligt att jag har missat någon viktig parameter i mitt resonemang och förslag. Om så är fallet vill jag gärna få feedback på det. De flesta ideér brukar behöva detaljjusteras på vägen och jag har ingen prestige kopplat till de förslag jag presenterar utan vill gärna ha debatt kring det.